Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm blev utfrågad om allt möjligt smått och gott av RFSLs Ulrika Westerlund och RFSL Ungdoms Emelie Mire Åsell. Lars-Erik tycker att det är spännande att arbeta på Socialstyrelsen och befinna sig i politikens mittfåra.
Ulrika inledde med att ta upp assisterad befruktning och berättade att kostnaden skiljer sig markant mellan olika landsting och även varierar beroende av din sexuella läggning. Det tydligaste exemplet finns i Norrland där tjejpar får betala 12 000:- per inseminationsförsök och heteropar 300:- per försök. Lars-Erik hänvisade till det kommunala självstyret och sa att det inte finns så mycket Socialstyrelsen kan göra i den frågan, men höll med om att det är helt absurt att vården kan skilja sig så mycket åt. Lars-Erik menade att det är ett fall för Diskrimineringsombudsmannen (DO), men eftersom DO redan förlorat ett mål i den här frågan ser Ulrika att det är ett redan uttömt alternativ. På frågan om Socialstyrelsen för något samtal med Sveriges kommuner och landsting för att påverka den här frågan svarade Lars-Erik tydligt nej och att frågan ligger långt ner på prioriteringslistan på grund av att barnlöshet inte är någon sjukdom.
- Det är ju förskräckligt med en så stor prisskillnad som 12 000 och 300. Men det finns så mycket annat som är hårresande också, kan jag tala om, sa Lars-Erik.
Emelie fortsatte med den låga hbtq-kompetensen inom socialtjänsten och att frågan om hbtq och heder inte ses som viktig hos Socialstyrelsens tillsynsmyndighet. Lars-Erik berättade att de vill att hbt-perspektivet ska genomlysa alla prioriterade områden och att Socialstyrelsen har börjat se över hbt-kompetensen på hem för vård och boende (HVB-hem) för ungdomar och inom äldreomsorgen. Men på Ulrikas fråga om hur Socialstyrelsen kan säkerställa att hbtq-perspektivet kommer med i praktiken blev svaret att det kan inte Socialstyrelsen styra över, utan det är upp till de enskilda kommunerna. Lars-Erik sa att de som tillsynsmyndighet har alldeles för lite personal för att kunna följa upp och att Socialstyrelsen även får alldeles för många regeringsuppdrag för att hinna med allt de skulle vilja göra.
Emelie upplyste Lars-Erik om att det saknas skyddade boenden för unga killar och transpersoner, de faller mellan alla stolar som finns, och undrar om det är något som Socialstyrelsen ser som ett problem.
- Det visste inte jag faktiskt. Jag ska ta med mig det hem. Det ser jag som något mer akut än till exempel assisterad befruktning, svarade Lars-Erik.
Lars-Erik var nyfiken på om RFSL såg det som framförallt ett storstadsfenomen, men då avrundade Ulrika ämnet med att Emelie skulle ge Lars-Erik alla uppgifter och statistik efteråt.
Nästa ämne blev tvångssteriliseringar och Rättsliga Rådet utifrån fallet om en person som överklagat sitt nekande att få byta juridiskt kön utan att byta det biologiska. Förvaltningsdomstolen biföll överklagan men Rättsliga Rådet valde att överklaga bifallet. Lars-Erik hänvisade till att Rättsliga Rådet är en självständig myndighet i myndigheten och därför har frihet att fatta beslut oberoende av Socialstyrelsen. Lars-Erik tänker sig att Rättsliga Rådet väljer att följa gällande lagstiftning i frågan, och inte tar hänsyn till lagändringsförslaget gällande tvångssteriliseringar.
I nuläget kommer byte av juridiskt kön sent i könskorrigeringsprocessen. Emelie frågade hur tidigt i processen Lars-Erik ser att någon kommer att kunna gå till Rättsliga Rådet för byte av juridiskt kön när det inte längre är lagligt med tvångssteriliseringar.
- Vi får fundera på om Rättsliga Rådet behöver vara inblandat, eller om vi på Socialstyrelsen kommer att kunna besluta det. Ju smidigare desto bättre förstås. Om lagen ger möjlighet så kanske Rättsliga Rådet inte behöver vara med.
Ulrika tog upp att lagförslaget inte är det mest välskrivna eftersom den som skrivit lagen till en början argumenterat för att kravet på tvångssterilisering bör vara kvar och sedan när politiken svängde slängdes det in lite aspekter om mänskliga rättigheter för att vrida argumentationen. Är utförarna verkligen redo för denna förändring? Lars-Erik svarar att Socialstyrelsen nu arbetar med vad som ska vara rikssjukvård.
- Det här är en av de saker som berört mig mest under de fyra år jag varit på Socialstyrelsen, sa Lars-Erik.
Landstingen har ansvar för hiv-vården, och Socialstyrelsen kan utfärda riktlinjer för att påverka. Ulrika berättade att det är ganska ofta människor ringer till RFSL för att de gått till en vårdcentral och velat hiv-testa sig, och vårdcentralen svarat att ”Nej, men det behöver du väl inte.”. Lars-Erik tycker att det är beklagligt, men kunde inte svara på hur långt ner i vårdkedjan Socialstyrelsens riktlinjer kommer.
Smittskyddslagen styr att bromsmediciner och annat ska vara gratis, men eftervården är det upp till varje landsting att besluta om. Lipodystrofi är en biverkning av hiv och innebär att fettet på kroppen kan flyttas runt, vilket ofta leder till stigmatisering och smärta. Det är högkostnadsskyddet som ska täcka kostnaderna för detta, men lipodystrofi klassas ofta felaktigt som skönhetsoperation och då gäller inte högkostnadsskyddet. Lars-Erik bollar den frågan vidare till Läkemedelsverket, som bestämmer vad som ska klassas som skönhetsoperationer.
Emelie undrade om Socialstyrelsen kommer att agera i frågan om utredning av 18-årsgränsen vid könskorrigeringar.
- Jag ser det som en angelägen fråga men det beror på vad vi mäktar med, svarade Lars-Erik.
Avslutningsvis berättade Ulrika att RFSL och Socialstyrelsen nu är överens om blodgivningsreglerna, vilket många inte vet om, och ger Lars-Erik uppdraget att förklara varför reglerna ser ut som de gör. Ändringen som gjorts är att det nu inte är riskgruppen som bestämmer om någon får lämna blod eller inte, utan riskbeteendet. Och män som har sex med män tillhör riskbeteendet, precis som de i Afrika. Efter att Ulrika förklarat vad Lars-Erik menar med ”de i Afrika” förklarar och försvarar hon RFSLs och Socialstyrelsens hållning med en 12-månaders karensperiod som gäller efter senaste sexuella kontakt, även om det är ens fasta partner, att du aldrig kan veta vad din partner har gjort om ni inte är helt ihopväxta. Och att syftet med hållningen är helt hiv-preventionell.